måndag 6 september 2010

radarmagazineMina gamla läsare vet att något puttrat under sommaren. Att något varit på gång. Jag har hetsat, jag har stått i brygga av uppspelthet, jag har tjutit och jag har ylat av pepp.
Och nu ÄNTLIGEN drar vi bort ridån!

Välkomna till RADAR MAGAZINE – nätmagasinet där vi mode- och popkulturnördar får härja fritt genom våra bloggar, artiklar och bildreportage. Vi är så jädrans indie – RADAR är sprunget och skapat ur inget annat än kärleken till våra konster och intressen.

Tanken tog fart i somras när jag, fotograf-Emma, Citronmuffin-Sandra och en handfull andra tjejer höll på att förlora förståndet genom att blogga för sajten Pause. Vi blev rekryterade och lovade gul och gröna skogar, men inte ett enda löfte hölls. Till dags dato har vi inte sett så mycket som en krona eller en siffra för vare sig bannerförsäljning eller besökarstatistik (eller jo, vi fick varsitt anonymt email i december som utan underlag bad oss fakturera en summa som var så liten att det är under min värdighet att fakturera så små summor).
Tekniken strulade, vi hade inte tillgång till någon admin mer än skrivverktyget och till sist höll inte längre argumentet att ”det kommer vända” eller ”det är ju så BRA för statistiksiffrorna att ligga på samma sajt som några storbloggare”. Det betyder inte ett smack att vara på samma sida som storbloggare om det funkar som på pause.se!
Vi var besvikna och jag personligen skämdes inför mig själv för varje dag jag inte sa upp mig.

På andra sidan jordklotet kände mina kollegor samma sak. Vi är så mycket bättre än detta! Vi borde skapa en egen sajt på våra villkor! En grym, snygg, egensinnig sajt med internationellt fokus, i motsats till sömnigt stockholmsfokus. Den skulle vara mer arty och poppig än alla de sajter som säkert puttrar på i mittfilen med samma återkommande profiler, samma modemärken, samma pressreleasebaserade tjafs… Sånt finns det andra tidningar för – vi ville göra något jäkligt INDIE! Något ANNAT!

I juni hade mailkonversationerna gått varma ett tag, och när jag var i Malmö under månadens regnigaste vecka träffades jag och Emma för gemensam tankeorkan i Västra Hamnen. Över kaffekopparna dundrade idéerna! Sandra var tidigt med i spelet, liksom några andra vingklippta pause-tjejer. Vi började spåna och ragga folk och jag bad en av mina allra bästa kompisar, art directorn och formgivaren Helena Radelius (driver Lokal54 i Malmö), att rita en riktig knockoutlogga och sida åt oss. Jesper, som Emma några år tidigare grundat fotoagenturen Rockfoto med, kontaktades på sitt tillfälliga jobb på Accossiated Press i Sydney och snart stod han klar som vår byggare och programmerare.

Modebloggerskor flirtades upp via mail och telefonsamtal, ansökningar trillade in efter att Emma på sin blogg annonserat efter folk och från hela landet handplockades dem vi tycker står ut allra mest inom sitt fack. Bland annat visste jag från dag ett att jag ville att min kompis och Sveriges mest talangfulla och passionerade makeupartist/hårstylist/skönhetsguru Linda Gradin skulle vara RADARs beautyprofil.
Och i Team Tokyo hittar ni förutom mig bästa killen och fotografen Said Karlsson med bloggen Dromomania. Said ska ni kolla in om ni har en svag punkt för teknik, prylar, dataspel och japansk nörderi. Han är meganörd. Promisu!

Idag är det med klappande hjärta jag kikar runt på sajten. Den är så satans fin att jag går fullkomligt bananas! Det är så snyggt, så proffsigt, så unikt. Och VILKET GÄNG! Alla med sin rasande talang och en brinnande lust att berätta om allt det som får deras hjärtan att sjunga!

Några credits…
Jag vill ta av finhatten för vår chefredaktör Emma, som gjort ett fantastiskt jobb med att få ihop folk, rodda och styra upp så att vi faktiskt idag står här med våra drömmars sida på skärmen. Hon är inget mindre än en superwoman.
All kärlek till min älskade vän Helena, för hennes fantastiska jobb med sidans design och den klassiga loggan. Behöver ni någon gång en art director för stora som små projekt så är Helena den mest kreativa och dedikerade person du kan tänka dig. Hennes hemsida är under uppbyggnad, men du hittar kontaktuppgifter här.
Min alldeles egna tokyotjej, Biola, som gjort bloggens banner. Jag kan inte se mig mätt. Gillar du japanskt streetmode och poppiga prylar ska du kolla in hennes webbshop, www.idaistore.com.
Och så Jesper, som byggt hela jäkla sajten. Jag hyser den djupaste respekt för de tekniskt kunniga, och att Jesper fått ihop hela RADAR vid sidan av sitt vanliga jobb som fotograf är värt att hissa flaggan för.
Ni är de mest fantastiska och jag är så lyckligt lottad som får jobba med er!

Och så några ord till er, mina läsare.
Mina kära, fina gamla läsare – jag hoppas att ni vill ta steget in i den nya eran tillsammans med mig. Jag behöver er! Ni har blivit något av en familj under de senaste åren.
Ni kommer känna igen det mesta – Beats hänger med, Bollen är på, mina rosa googles likaså!

Till er som precis fått er första dos Tokyo Love – jag hoppas att ni vill stanna i min lilla bubbla.
Jag heter alltså Maria Ahlgren, är frilansjournalist och komplett japannörd.
Sedan tre år bor jag i Tokyo med Beats (som egentligen heter Christoffer, men när vi träffades opererade han under DJ-namnet Chris Beats, och så hängde det kvar). På min mage sitter en stor boll som i november kommer gå till den Beatsiska historien som vår förstfödda dotter.
Min vardag i Japan kretsar inte lika mycket kring karaoke och studiebesök (STUDIEbesök!) på seedy, japanska sexklubbar och hemliga barer som den brukade, men nog så mycket om gatutrender, knasiga skönhetsprodukter, festliga snacks, sanslösa modeströmningar och samtidsfenomen som får min haka att droppa.
Bloggen är också min dagbok, och jag är ibland hopplöst utlämnande. Termen ”att skriva av sig” uppfanns för såna som mig, och jag är inte rädd att slänga upp mitt inre för allmän beskådan (förrän i efterhand, när man lagt sig på kvällen och tänker att ”HJÄLP!” Vad skrev jag nu egentligen?!?”).

Gamla tokyolovers som nya, popnördar som skönhetsjunkies, pojkar som flickor, partypinglor som blivande mammis, japanfreaks som inte – jag hoppas att ni kommer vilja vara i min lilla värld.
Och på RADAR MAGAZINE – Sveriges bästa kanal för popkultur, mode och festligheter.

Från Tokyo, med en hel skopa kärlek,

Maria

PS. Vill ni lära känna mig lite innan vi blir mer intima, så kolla in min gamla sida med hela From Tokyo with Love-arkivet från januari 2007 och framåt. http://tokyolove.blogspot.com


SVD-mat
Idag, söndag, pbuliceras mitt och Lina Eidenbergs reportage om hur det funkar på japansk saluhall i SVD Min Helg.
Klicka in och gå alldeles mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm!
Pinglan bredvid mig på bilden är min söta vän och ständiga livlina i den japanska vardagen, Natsuko.

http://www.svd.se/resor/nyheter/bildspecial/artikel_3427867.svd



Som ni redan vet kommer utvalda godbitar ur denna bloggen ut som bok senare i år (årets julklapp, JAA!).
Överst ser ni ett litet litet smakprov. Mumsigt va?!


Bild 3
japan-1

Om två dagar smäller Opening Ceremony upp portarna till sin första internationella butik. I Shibuya såklart. Alla är vilda och galna av upphetsning, och med rätta! Det finns nog ingen roligare stad att öppna butik i. Vilken publik! Vilken energi!

Såväl Jeremy Scott och Billykirk har skapat små kollektioner dedikerade till Tokyo (Jeremy Scott-linjen finns också i limiterad upplaga i NY och LA, och Billykirk-kollektionen kommer senare släppas i USA). M Blash featuring Gus Van Sant och Jena Malone har gjort en kortfilm för att fira nykomlingen, och Chloé Sevigny sitter väl på planet as we speak. Hon kommer garanterat vara på plats på lördagens öppningsfest – måste få en glimt!

js11

Jeremy Scotts troll-tisch – skapad med Tokyo i tankarna

Själv hoppas jag lägga nävarna på den särskilt framtagna tygväskan med små roliga ”trinkets” – tandtråd i tandformad box, hajformad flasköppnare och måttband i glödlampa av plast. KAWAIIIIIIIIIIIIIII låter det från Shibuya!

y4

OPENING CEREMONY TOKYO
SIBUYA SEIBU MOVIDA
21-1, UDAGAWA-CHO, SHIBUYA-KU, TOKYO

Märken/designers: Bland annat Alexander Wang, Other Music, Nom de Guerre, Boy/Band of Outsiders, Chloe Sevigny for Opening Ceremony, Pendleton, Heath Ceramics & The Row

Photo credits – Opening Ceremony blog


27
Aug



Jag kommer precis från Shibuya-ku’s huvudkontor, alltså vår kommun. Vi har registrerat vår nya adress samt hämtat papper för barnbidrag.
Så händer något oväntat!
Vi ska precis gå när det blir ACTION i luckan. ”Chotto matte chotto matte!”, vänta lite!
En ny dam hämtas. Shibuya-ku’s MASKANSVARIGA!
Jag ska gratis få kvittera ut en låda med 50 masker.
Vi har ju, eeeeeeeetttooo, influensa i Japan, och det är viktigt att du bär dessa, Maria Ahlgren-san!
Sen följde en liten kurs i hur jag dagligen bör gurgla och tvätta handen, samt undvika offentliga platser.

Jag blir faktiskt lite rörd. Det är så fint att någon tänkt till och lagt fram att alla gravida ska få gratis munskydd.
Att barnbidraget heter Happy Mother Subsidy gör det hela mer bedårande. Livet är så kawaii.




För några veckor sedan intervjuade jag en av Tokyos tophårstylister, Yasuko Inomaru, för shu uemura’s internationella magasin. Jag frågade henne om vad hon rekommenderade mig för frisyr, och hon nämnde en mjuk bob med full lugg, som den på modellen Rinka (överst).
Tänkte inte så mycket mer på det, men så idag dök tjejen på fotot upp på Starbucks. Och nu vill jag bara saxa!

Den här looken är da bomb just nu i Tokyo, och jag älskar älskar älskar alla söta docktjejer som springer runt i sina bobbar, men hade JAG passat i en?? Har ju först och främst inte tjock hår som ger den där peruklooken, och dels är jag ju lite feg att klippa på längden.
Fast man kan ju faktiskt behålla längderna och böja topparna inåt med tång varje morgon. Och så full lugg och mjukt runt ansiktet.
Vad tycker ni? SKA JAG?????


25
Aug