Inköp av nytt mobilt bredband på BIC Camera, hämtsushi (amejican setto) och tidningsfrossa (jag kör på modetidningar med säsongens första furoku, visar imorn, och Beats specialtidning om första klassens hanbagaa – Japans största mattrend sedan..eh…sushin?).

Vera har fler bissingar på g och jag har låtit henne knapra riskakor hela dagen. Dålig mamma? Har ingen aning om vad det är i de där kexen, fast japanerna är ju inte direkt kända för sin skräpmat.
Och så är jag himla glad för en kompis ska flytta hit senare i höst – hipphipp! Behöver lite fler fina girls i mitt liv efter Natsukos och Emmas sortier tidigare i år.

Puuuuuuh, nu har vi landat hemma i lägenheten. Här är så x-ans varmt så vi håller oss mest inne under AC:n. Vera är jetlaggad i kvadrat och kubik och i natt härjades det till halv två. Jetlaggen åt detta hållet är alltid värst, till och med snarkstocken Beats ligger vaken och blickar ut i natten.

Lillan sover middag så tänkte försöka börja svara lite på era Qs. Klipper i era fina frågor lite för att spara plats, hoppas det är ok!

Hur träffades du och beats?
Haha, det var en fin story det. Det var DJ-battle på rasande sunkiga klubblokalen Bodoni i Malmö (tidningen Arbetets gamla matsal) och på den tiden var Beats en ung, poppig DJ som jobbade med musiktidningen BRUS. Han battlade folk från lite andra klubbar, men i en paus gick han ut för att heja på sina kompisar. En av dessa kompisar var kompis till mig också, så där stod jag. ”Vad söt du är!” sa Beats. ”Tack!” sa jag och hängde hans tamburin runt halsen och spexade lite. Sen bjöd han med på efterfest och gav mig en liter tafelwein. Efter det mycket traditionell uppvaktning under någon vecka med dejter och telefonerande och vansinnigt många fjärilar i magen. En vecka efter vi först setts var jag på karaoke med jobbet. Jag ringde in Beats, vi drack Gin & Tonics där på karaokebaren och flirtade lite, sen gick vi på pianobar och flirtade lite till, sen hånglade vi och dagen efter konstaterade vi att vi var ett PAR. Sen levde vi lyckliga i alla vår dagar!
Vad har du för sminkfavoriter? Du har så hiiiimla fin hy så jag måste ju bara fråga
Tack snälla!! Jag brukade alltid ha MAC Studio Fix Foundation, både i flytande och fast, men just nu kör jag Maybellines mineralfoundation, puder från shu uemura på nosen och rogue från Bourjois på kinderna. På vintern tycker jag att Maybellines heltäckande Dream Matte Mousse (heter den så? Mousse i liten glasburk) är trevlig!

Har ni fått mycket japanska vänner sen ankomsten till Tokyo eller är det jättesvårt?
Nja, det är inte svårt att få vänner, men att hitta NÄRA vänner att babbla om allt mellan himmel och jord med är svårt.  Hade massa ytliga vänner under första åren, men till sist kändes det ganska ointressant och mycket rann ut i sanden när jag slutade gå ut och festa. Natsuko är nog den enda japanska kompis som jag känner kommer upp i samma kaliber som mina riktiga nära vänner, som man kan prata med om allt, skratta med, gråta med… Många andra lägger locket på och är mest artiga och trevliga, men inte så personliga och spontana. Men bekanta och partykompisar är inget svårt att hitta!

Hur barnvänligt tycker du det är i Tokyo? Kommer er lilla dotter lära sig japanska tror du?
Hur länge kommer ni stanna där? Hur ser höstens största modetrender ut där?
Rent praktiskt mycket barnvänligt med ”family rooms” överallt och fräscha skötrum. Hissar finns på de flesta stationer och tunnelbanan funkar smidigt. Men på ett mer samhällsmässigt plan är det vrålsvårt med hög dagistaxa, dåliga föräldravillkor och en kultur som tar för givet att mamman blir hemmafru för livet.
Vera börjar dagis nu på måndag, men tror hon är för liten för att haja, haha… Tror vi stannar hösten ut, sen får vi se. Tycker vardagen här har varit jättesvår sedan jag blev mamma, med Beats på jobbet till sen kväll, så är just nu ganska mätt på Japan.
Återkommer med trenderna när jag spanat i Shibuya och Harajuku!

Undrar också om dina sminkfavoriter? Du ser strålande ut i din hy. Lever du din dröm i Tokyo med stad och arbete? Eller vill du på sikt flytta till Sverige lr ngt annat land? Om du inte vore journalist vad skulle du helst vilja arbeta med då?
Vad jobbar Beats med? Din blogg är otroligt bra, inspirerande och äkta!
Hej Åsa! Tack, vilket smicker!
Förutom sminkfavvisarna ovan så gillar jag Diors nya mascara Extase och Tendertone-läppglansen från MAC. Egentligen är MAC så bra att det är det enda man behöver haha… För små piffigheter som roliga ögonskuggor och nagellack tycker jag om Anna Sui och japanska budgetmärken som Ettusais.
Jag levde min dröm i Tokyo, det ÄR världens häftigaste stad, men som småbarnsmamma är vardagen här väldigt tuff eftersom ens man jobbar så mycket och man får ta fullt ansvar ensam. Ingen pappaledighet eller delat ansvar här inte! Har blivit svårt ekonomiskt också eftersom jag inte får mammapeng men inte heller har kunnat jobba särskilt mycket, så jag är, precis som många andra kvinnor här, livegen och beroende av min man. Känns INTE okej för mig år 2010! Att bli mamma har varit underbart och makalöst, men rent praktiskt tufft och jag tror inte detta är det ideala stället att leva bebisliv på. Tyvärr. Man får nya prioriteringar, och Sverige lockar på många sätt just i denna fasen av livet.
Om jag inte var journalist skulle jag antingen vilja pyssla med något annat kreativt, kanske skådis eller makeupartist. Eller en sådan där lärare man ser i alla filmer som barnen blir helt tagna och inspirerade för livet av! Svenska och engelska skulle jag lära ut.
Beats är civilingenjör – kanske skulle jag sadla om till det??

Jag vill veta hur du får ditt hår att se så tjockt ut, har nämligen för mig att jag läst att du har lika tunt, skandinaviskt hår som jag.. Vilka produkter använder du?
Och en fråga ang amning – hur gick du till väga när du slutade amma? Drog du succsesivt ned på det eller slutade du tvärt? Hur reagerar brösten? Är själv på väg att sluta och behöver vägledning
Fuska med mousse (jag har en i grön flaska som heter något med Volume från Kerastase)! Tupera! Och kör lite Björn Axén torrschampo (trots att det luktar för hemskt – spraya på balkongen!). När håret är nytvättat så är det sååå tunt och trist, så det tar någon dag innan det blir bra struktur som med rätt styling kan se rätt volymig ut.
jag tappade tyvärr massa hår när jag slutade amma, hoppas du slipper det! Fast det har visst inget med amningen som så att göra, kan infalla när som efter förlossningen.
Det gick av sig självt för oss att sluta amma. Vera gillade mest sina grötar och sin ersättning och bröstet var inte nog. Hon var mest retlig och blev inte nöjd. Min produktion rasade och jag bestämde mig för att bespara mig ångesten och inte kämpa emot. Var bara meckigt att amma bara för att sen göra flaska också. Hon var 5,5 månad och kände sig väl nöjd. Eftersom produktionen var så låg behövde jag inte pumpa mer än en gång (pyttelite på planet till Hawaii!) och jag kände ingen mjölkstockning alls. Det var lite känslomässigt dock, så det var bra tror jag att jag slutade i samband med att vi var på semester. Hoppas det går lika bra för dig, håller tumme!!

Nu vaknade Lillan! Fortsätter nästa gång hon har powernap!
xx

Vet ni, det var så otroligt länge sedan vi hade frågestund här på bloggen. Så vi gör så här – medan jag flyger flygplan och fightas med jetlaggad bebis och packningen från helvetet under några dagar så ställer ni lite frågor till mig. Om bröllopsfesten, om Tokyolivet och annat. Kan inte garantera snabba svar men gör mitt bästa för er, mina darlings i sajberspejs.
xx

PS. Kan inte låta bli att dra fram Lindas bild igen, den är så regal.

Nu har vi lämnat Mallorca och är på blixtis i Malmö för ompackning. Om fem timmar lyfter planet mot Tokyo. Känns bra men lite vemodigt. Hösten bjuder på hårt jobb och många frågetecken, och är det något jag har svårt för så är det frågetecken. Jag vill ha raka besked, ett vardag som åker sin bestämda autostrada. Mitt jobb och mitt huvud är till sin natur kaotisk, kreativt och lynnigt, därför är jag nitisk ordningspolis när det gäller andra delar av livet. Listor! Scheman! Planer! Beslut! Loving it!
Hösten kommer handla om att blicka inåt, rannsakning av drömmar VS realism och att våga ta nya vägar. Vatten forsar under broarna, men när som helst kan det bli stiltje. Jag är livrädd med känner tillförsikt.

På måndag börjar Vera Li dagis. Ett stort steg men jag tror hon kommer älskar det. Det är ett litet dagis i Shirokane Takanawa, samma dagis där Mia har sina barn och Veras polare Milton och Elise, och många fröknar på få barn. Alla verkar gulliga och det känns tryggt. För mig kommer det innebära att kunna planera några timmar varje dag, vilket blir skönt. Hon har blivit stora damen, Lillan. Kan sätta sig upp av egen maskin och far runt i rummet på sin lilla rumpa med benet vevandes som på en sparkcykel. Hon försöker ställa sig upp och hon kan säga ”mamma” och mitt hjärta blir till mos varje gång. Vi har köpt overall med förstärkt rumpa och mjuka dagisplagg som Lillan blir fin i till hösten.
Fast än har hösten inte nått den japanska övärlden. 36 grader och sol rapporteras från Tokyo.
På onsdag nästa vecka ska jag träffa Madonnas före detta personliga kock och prata mat. Det är tvära kast.
Här en liten bildmix från senaste veckorna.
Ses i Tokyo!
Sayonara, M

Foton: Linda Gradin

Foton: Rikard Grönkvist

Ni vet ju att jag så att säga inte är känd för vare sig mina solkyssta kinder eller min förkärlek för solarier/solfrossor. Jag flaggar febrilt för det alabastervita, det Dita Von Teese-pudriga och porslinskinder orörda av solens fingrar.
Utgångspunkten var ju kanske därför inte den bästa när jag bad Linda Gradin att förvandla mig till en bronsgudinna inför festen. Vi mejlade fram och tillbaka bilder av amazonliknanden brasilianska modeller med milslånga guldben och kindben glödande av sol och sommar. Geishan i mig skulle för en kväll se sig bortskuffad av en skimrande Latina – byebye Tokyo, hello Ibiza! Linda gjorde shoppinglistor så jag kunde preppa med BUS (Estée Lauser Bronze Goddess), jag sprang var tredje dag till solariet (säg inget nu, det var totalt undantagstillstånd) och min gamla flatmate Gåsen tillika makeupartist postade MACs kroppsfoundation i bronzigaste brons.

På bilden ser ni hur jag såg ut innan klänningen åkte på. Håret var en stor puff av löshår och slarviga slingor, ögonen poppade ut ur ansiktet på ett sätt jag aldrig ens kommit nära (massivt med eyeliner och fuskisfransar) och munnen hölls ljust ljust rosa. Och tro mig, jag var mer bronsig än jag någonsin varit (även om bilderna inte riktigt gör det rättvisa).
Tack, Linda, du är ett riktigt pro (och tack MAC för att ni låter även oss pigmentfattiga känna oss åtminstone liiiiite som Giséle).

Och så här blev det med klänning, voíla!

Så här såg det ut på alla gästernas platser när dom slog sig till bords. Ett häfte där alla presenterades med en nypa skamlöshet och en nypa ödmjukhet, ett menykort och, såklart, en godispåse. I den hade vi preparerat ett mycket trevligt kit:
* En dagdos Bakis, alltså brustablett som motar bakfyllan i grind. En brus på kvällen och en på morgonen (kombineras med fördel med en Bloody Mary någon timme senare). Adam, en av våra gäster, är mannen bakom Bakis, och sponsrade goodiebagen. Känns väldigt Fashion Week!
* Små riskakor formade som japanska kokeshi-dockor, som jag samlar på.
*  Random japanskt godis, bland annat CUBE-tuggummi (utrustade med post-it-lappar att lägga sitt tuggade gum i), Ninja-karameller med smak av umeboshi (surt plommon), Glamatic-tuggummi och massor av tablettaskar på animetema.

En av mina besties, Helena, designade all stationary, från inbjudan till placeringskort och meny. Så himla tjusigt, kunde inte varit mer nöjd. Henne hittar ni på studio Lokal 54 i Malmö om ni önskar en bonafide AD/formgivare.
Illustrationerna av mig och Beats ritades en annan makalöst kreativ och fabulöst duktiga Malmökompis, Lina Ekstrand (som också gjorde min förra FTWL-logga med körsbären och fågeln).
Hatten av för världens bästa crew!

Jag har gjort mig skyldig till skamlös stöld av Lindas bilder från fredagskvällen och ber härmed till wifi-guden att vårt bräckliga lilla nät ska hålla för en uppladdning.
Linda fixade mitt hår och makeup, och jag tror aldrig jag känt mig så fin. Jag kastade ut några vaga önskemål (bronsgudinna! maffiga fransar! stort hår i bedheadknut!) och Linda svingade trollspöet och tjoff överträffade det alla tankar jag ens vågat tänka. Ska visa closeups senare.

Klänningen är från Hugo Boss och det är också ett litet spektakel hur den provades ut i Tokyo och sedan köptes i London (för en tredjedel av priset) av Nina men med brorsans kort, och reste sedan via mammas bokklubb och några olika adresser i Malmö innan den landade på mig på Mallorca. Skorna är guldsandaletter från Michael Kors och armbandet min vintage-Chanel-älskling som jag fick av Beats i 30-årspresent. Så där har ni look nummer ett! När jag bytte om till dress nummer två var alla så på lyset att jag vete sjutton om det finns rättvisa bilder (jag har noll i min kamera), men dom laddas upp så fort det går.

Cocktailmingel vid poolen. Vi drack Strawberry Caipirinhas med hjärtformade isbitar och mumsade mallorcanska snittar med vi fläktade oss med solfjädrar i den 30-gradiga värmen. Ett bossanova-band spelade på en liten stenavsats vid poolen och alla gjorde entré nedför en stentrappa, den ena snyggare än den andra. Vi har nog världens snyggaste kompisar – så pass att barnvakten undrade om jag och Beats var några kändisar där uppe i Sverige.

Vackra Emelie och alltid lika strålande Linda, som aftonen lång stod redo med puderborsten (MAC Studio Fix såklartens!) och läppglanset.

Innan gästerna kom hade jag och Beats fotosession. Det tar lite tid innan hon kan leverera bilderna, men tro mig att bloggen ska fotobombas!

Middag på innergården. Det var så vackert att ni anar inte – huset, Son Termens, är från 1300-talet och alldeles magnifikt. Ett stort olivträd kastade sina skuggor från mitten av gården och när mörkret sänkte sig lyste små ljusslingor över oss som små stjärnor. Vi åt paella och olika sallader följt av sachertrårta, och drack spanska viner så det flög ur öronen på oss.

Många fler bilder följer, ni kommer drömma om detta kalas, sanna mina ord!

Fredagskvällen var som en dröm, jag vet inte ens hur man med ord ska kunna börja beskriva en kväll och natt så fylld av kärlek, lycka och glammande. Beats var så stilig och jag var så uppiffad tack vare allas vår supersuper-makeupartist Linda G.  Gästerna var så tjusiga, talen stal hela hjärtat, maten var himmelsk – åh! Kunde inte varit lyckligare.
Tänkte lägga upp en massa bilder när jag samlat ihop från fotografen och kompisar (hann inte ta särskilt mycket själv). Har fått en ynka liten pinne på det lånade nätet på vår terrass så att ladda upp bilder nu skulle vara ett mission impossible, men tro mig att det kommer ett överflöd inom kort! Dyk in lite senare i veckan, då borde jag hittat både bilder och nät.

Med kärlek från världens mest rusiga Maria