Radar Magazine

Sitter i bilen på väg mellan Helsingborg och Halmstad. Jag och Fredrik är nere här för Ligistfilms räkning och filmar lite. Lite av en roadtrip, vi har stannat på fina (?) vägkrogar för mat och testat hur långt vi kom på en tank bensin (vi kom nästan hela vägen till Helsingborg, var tvungna att tanka 5 km innan..). Hotellet vi bodde på var lite skumt, ingen personal på plats, trasiga TV-apparater, ganska sur personal (när de väl var där på dagen) och en skum tant som kedjerökte. Sängarna var mjuka och fina och frukosten grym. Hade ett märkligt samtal med Sanna också när hon pratade om barn i rättegång och att man inte fick laga mat på diskbänken. Kom fram till att hon nog pratade i sömnen eftersom det mesta hon sa bara var märkligt.

Första middagsstoppet. Härlig 70-talsinredning!

Det enda som strulat på resan är vår plan att äta gott på fina vägkrogar. Första stoppen på Gyllende uttern gick sådär, det var alldeles för dyrt och vi hade missat den billiga lunchen. Andra stoppen utanför Halmstad gick det också dåligt då det visade sig att det slutat med lunch, istället blev det ”Karlssons lunchcafe”.

Vädret är grymt, nu ska vi snart vaska lite champagne, förlåt, menade filma lite sen drar vi mot Stockholm igen!

Sitter och sammanfattar gårdagen. Trots att jag kände mig dödsförkyld och febrig han jag plåta Basar Unders nya posterbild (vid ett träd i liljeholmen), Mari till Metro (ni ser det nästa fredag) och sist men inte minst Simon Rymans nya pressbild, snart på en spotify nära dig. Efter det släpade jag mig hem, eller åkte i Emmas bild. Nu planerar jag ta hela helgen på mig att kurera mig och bli riktigt frisk, får se vad veckan erbjuder i jobbväg. Nu har jag precis gjort klart sista Simonbilden. Den gav mig dessutom lite inspiration till ett självporträtt jag ska ta nästa fredag, efter jag klippt mig.

Javvist ja, den där historien jag skrev om i förrgår, den kommer snart, kanske imorgon. Hehe.

Till senaste nöjesguiden: Vera Vitali, Michelle Meadows, Philomène Grandin, Moa Gammel och
Susanne Thorson

Eller vad man gör. Jag är förkyld. Som en häst. Samtidigt jobbar jag som två fullvuxna personer. Kombinationen är inte ultimat. Idag har mitt vänstra öga haft nerv-ryckningar hela dagen, har känts som linsen som sitter där i är på väg att ploppa ut vilken sekund som helst.

Vad har jag då gjort?

Jag har filmat ett intro till Ladies Night. Ni vet, det där eventet som samlar tusentals kvinnor på samma ställe, oftast i Globen.

Jag har gjort en grej jag inte får berätta något om, förrän imorgon då kanske. Eller om det var nästa måndag.

Jag har fixat med bilder, sålt hårddiskar, renderat musikvidor, städat kontoret, sorterat kvitton (sjukt tråkigt) och varit sjuk. Kanske därför min förkylning inte gett sig.

Vad borde jag ha gjort?

Skrivit fakturor. Snart är man fattig igen, alltid denna brist i faktureringsrutinen.

Nu fick jag precis en bil, eller låna en bil av grymma Emma. Helgens plåtningar kommer gå enklare nu, yey!

En bil om man googlar det. Inte samma bil jag lånar.

Nu hemgång och sen till smygläsning med Sanna, som förövrigt helt omedveten var väldigt rolig häromkvällen. Mer om det i nästa inlägg.

Idag har jag varit på Way out West, men det roligaste var inte alla banden jag såg, eller allt folk jag såg. Det var en rolig sak som hände backstage.

Backstage var det som vanligt på wow, fyllt med mediefolk, musiker och kändisar, inget speciellt alltså. Så ser det alltid ut. Ja, en liten skillnad. Kirsten Dunst, Alexander Skarsgård och Kate Bosworth var där. Nu är det inte så att backstageområet på wow är jättelitet, men det är är verkligen inte stort. ALLA visste att de var där, alla såg det, men alla låtsades om som debrydde sig, fast de gjorde det. Jag kunde inte gå någonstans utan att någon viskade i mitt öra: ”ser du att alexander SKAAAARSGÅRD är här, och Kirsten och Kate.”

Det var alltså stadie ett. kl 16 på eftermiddagen. De är där, mitt bland folk, alla bryr sig, ingen ser ut att bry sig.

När jag kom tillbaks några timmar senare hade allt ändrats. Luger hade spärrat av en del av restaurangen där Alexander, Kate och Kirsten fick hänga med sina vänner, lite avskillt från resten av backstagefolket. Vad hade hänt?

Det som måste ha hänt under tiden jag var borta var den mest typiska egenskapen bland svenskar.  I nyktert tillstånd är en svensk lite blyg, så Alex, Kate och Kirsten kunde lugnt mingla runt backstage relativt ostörda. När folk fick i sig någon öl eller två ändrades det drastiskt och säkert kom en och annan person som samlat mod fram och började prata med dem BARA för att de var kända. Kanske för att säga något i stilen med ”Jaaag säger inte det här för att du är känd eller något sånt, men jag gillar dig i ”. Efter ytterligare några öl blev det säkert lite jobbigt för Alex, Kate och Kirsten att ha en kö ringlande mot sig med nyfunna ”vänner”. Så de fick en egen liten del av området.

Jag tyckte mest det var kul att VIP-området äntligen blev lite VIP. Och skoj.

Adrian, Johanna, Klara, Nestor och Mats.

Sitter på kontoret efter en 16-timmarsdag igår. En härlig dag där jag och Mats Udd, med hjälp av bl.a Nestor, Adrian och Viktor spelade in First Aid Kits nya musikvideo. Den blev jättesnygg, klipps i detta nu av Anton Skott. Alla som var med jobbade underbart bra och TACK!! Utan alla skulle det inte blivit lika vackert som det blev.

Nestor körde steady-cam.

Idag sitter jag och fixar bilder, ska snart iväg och fota en sak för Metro och sen eventuellt ett möte, ikväll ska jag filma lite på F12.

Johanna och Klara är First Aid Kit.

Imorgon ska jag fota en liten sak för Nöjesguiden, sen lite fix innan jag tar tåget till Göteborg för några dagar på Way Out West.

Så. En vanlig vecka i mitt liv typ.

Här är en snygg video jag önskar jag filmat. Cee-lo Green från Gnarls Barkley gör en cover på Band of Horses ”No one’s gonna love you.”.

Bild utanför kontoret i lördags, att det regnade kan man lugnt säga, har aldrig sett ett brunnslock befinna sig 20 cm ovanför gatan.

Kom till jobbet som vanligt idag, inte visste jag vad som väntade. Eller ja, så jävla dramatiskt var det inte. Satte i laddaren till datorn i väggen, poff sa det. Eftersom kontoret INTE är utrustat med en jordfelsbrytare så tänkte jag, ok, en propp gick nog nu. Efter lite proppsökande fungerande fortfarande inte halva kontoret. Efter lite elektriker-light-felsökande listade jag ut att en FAS måste gått. Kul, för det skåpet sitter i någon källare någonstans. Ringa vaktmästaren. Efter det har jag hunnit dra ström till mitt kontor och till internet-routern från de fungerande uttagen. Kul men tidskrävande. Har hunnit fota den här tjejen också. Men sitter på ett mörkt kontor. Tjirp.

Nu är det hög tid att fortsätta med filmklippande, förberedelser inför morgondagen och fakturaskrivande. Jippie!

Idag är verkligen ”vi har ingen servicekänsla”-dagen. Här nedan kommer jag lista några företag där saker inte riktigt fungerar:

• Schenker. Försökt få ett bud levererat i två veckor. Slutligen så får jag tag i dem och ber de leverera paketet mellan 11 och 16 på kontoret. Kommer till kontoret, inget paket dyker upp. Ringer. Nej, de var här kl 09 och försökte leverera. Ber dem komma IDAG mellan 11 och 16 och att budet skall ringa när de är på ingång. Kl halv elva ringer telefonen och en förvirrat person frågar om jag vill ha budet levererat på fredag. Jag säger att det skulle levereras idag och mellan 11 och 16. Han försvinner ett tag, återkommer med att ”ja, jag ser här att det levererades kl 10 idag.”. Ok, bra att ni levererat det, dåligt att ingen ringt, att det fortfarande inte var efter 11 och varför ringer du mig och har ingen koll på vad som egetnligen hänt?

• Macoteket – all data på en hårddisk försvinner. Jag lyckas återskapa allt med ett recovery-program. Bestämmer mig för att lämna in disken där jag köpte den och få en ny. Någonting är bevisligen fel om data bara försvinner från disken. Får nu (i budet från Schenker, bör tilläggas) tillbaks SAMMA disk med en liten lapp där det står ”garanti beviljas ej, disk felfri”. Känns ju härligt tryggt att lägga saker på den disken..

• OKQ8. Suttit i deras jävla telefonkö i en halvtimme för att boka en bil, tänkte avfärda dem här men bara för det så han de svara och hade dessutom en bil inne så nu har jag inte hjärta att skriva något elakt om dem.

• WordPress. Den här jäkla bloggen kan inte göra radbrytningen jag vill ha nedan.

.

Nu till det bra istället: Lägger upp en skärmdump från en video jag filmade för ett tag sen som håller på att fixas till just nu. Lite hemligt alltihop, men den kommer bli så jävla snygg när den är klar!

Dags att gå hem. Precis skickat iväg lite promotionbilder som ni ser exempel på ovan på fina DJ-duon Les Francofilles. Jag bör förövrigt som skalman skaffa en mat och sovklocka.

Idag är ytterligare en dag jag inte hunnit allt jag planerat. Skrev en lista igår på allt jag ville hinna göra. Efter ett möte med Mats Udd, igenomgång av 2000 bilder och ytterligare 200 bilder med Emma Elwin, bokande av saker till lördagens inspelning av Sophia Somajo-video och tisdagens First Aid Kit-video inser jag att jag har 500 plus 1500 bilder ytterligare att gå igenom. Då har jag inte ens kommit till sista sakerna på listan som är betalande och skrivande av fakturor. Tur att jag hinner göra lite av det imorgon, hoppas jag. Ibland önskar man att dygnet hade fler timmar, gå igenom bilder är väldigt enformigt och inte alls lika kul som att fota eller fixa bilder. Ska hursomhelst ge upp snart och åka och träffa personen ovan på bilden som äntligen är tillbaks från exilen i norrland, det ser jag verkligen fram mot. Vi ska nog gå till Trädgården och dricka lite i solen!