Väntar på Anna och Susanne. Vi ska gå och ta bussen hem till Petra. Hon har flyttat och ska ha tjejmiddag. Och så blir det melodifestival antar jag. Ville mest bara säga hej och önska er alla en fin lördagskväll. Vad ska ni hitta på?
Kram till er alla från Madeleine.


-That’s life. If nothing else, its life. It’s real, and sometimes it fuckin’ hurts, but it’s sort of all we have.

Snart fredag igen. Veckorna går sanslöst fort. Jag har mycket att göra hela tiden men det är mest bara kul. Ser dock fram emot helgen. Imorgon är det som sagt Freaks N geeks igen. Det var en och en halv månad sedan sist så det är verkligen på tiden. Det ska bli fint med The Antlers, jag älskar verkligen Hospice. Sen på lördag ska jag på inflyttningsmiddag hos min vän Petra som köpt lägenhet ihop med sin kille Mick och på söndag kanske på bio. Så det är fullt upp i helgen också. Förhoppningsvis hinner jag sova en del med.
Bild: Vår backdrop efterlyses. Någon som sett den på sistone?
Hm, blir nog ingen mästare på att laga varken trasiga hjärtan eller defekta lungor, men nu har jag iaf gått kursen. Var tvungen att ta en powernap när jag kom hem – så sjukt seg idag. Men nu ska jag till Sandy och äta torsdagsärtsoppa och sen ska vi till repan och spela lite rock.

Jag trodde aldrig att jag skulle kunna stiga upp ur sängen i morse, så zombiefierad var jag. Men till sist så. Nu sitter jag och försöker vakna medan jag jobbar och lyssnar på Jónsi. Blir bara mer och mer förälskad i hans sologrejjer, så det känns bra att han kommer till WoW. I eftermiddag ska jag på kurs i Lund. Hjärt och lungräddning igen.

Midnatt. Är för trött för att fortsätta att skriva, men för rastlös för att sova. Har svårt att slappna av. Känner mig lite stressad. Spöktimmen går musikmässigt i det sköras tecken: the Antlers via Sparklehorse till Elliott Smith. Det vackert spröda i dessa tre är ett passande soundtrack. Längtar efter den riktiga våren. För att inte tala om sommaren. Semestern. Kan inte låta bli att tänka på hur stor del av mitt liv jag tillbringat åt att längta efter saker jag inte har. Redan som barn gjorde jag det. Det bästa var att leka att jag var någon annan. Att stänga in mig i mitt skapade universum där allt som jag ville ha var mitt. Och nu pratar jag inte om materiella ting. Borde lära mig att njuta av nuet och att fullständigt uppskatta allt det fina jag faktiskt har här och nu. Fokusera mera och sluta ägna så stor tid åt att längta efter något annat : framtiden, och då och då – det som varit.






