fredag 3 september 2010

Den senaste tidens skäggiga Seattle-hysteri har gjort det oundvikligt att inte jämföra Local Natives med band som Band Of Horses och Fleet Foxes. Jag skulle till och med vilja säga att de är helt rätt i tiden med de fängslande melodierna och ljuva stämsång.

Efter fjolårets showcase på South By Southwest i Austin, Texas, förändrades allting radikalt. Här i Sverige prydde de omslaget för musiktidningen Sonic under titeln ’ditt nästa favoritband’. Att de två spelningarna i Sverige är utsålda förvånar mig inte det minsta. Hajpen kring bandet är stor och jag inser mer och mer att jämförelsen med de ovannämnda banden enbart grundar sig i bandets popularitet och storslagenhet som spridit sig som en löpeld bland alla Pitchfork-älskande hipsterkids runtom i Europa. Stämsång i all ära, men jag kan inte sluta tycka att jämförelsen känns lite tröttsam. Dessa amerikanska västkustpärlor har något alldeles eget och debutskivan Gorilla Manors tolv helt fulländade spår växer mer för varje lyssning.

Det är en iskall januarikväll på ett utsålt Sticky Fingers i Göteborg där Local Natives gör sin första Sverigespelning någonsin. De är över en timme sena och i väntan på att bandet ska avsluta soundcheck så spelar de låten ”Sticky Thread”, min personliga favoritlåt från debutskivan. Kort därefter får jag veta att de aldrig spelat den live innan. Gåshuden talade för sig själv, det här skulle bli en oförglömlig konsert. Det blir en stunds väntan innan trummisen Matt Frazier får tid för intervjun.

Första vistelsen i Sverige, vad har ni för relation till Sverige?

-Ja, första vistelsen, jag har aldrig varit i ett så kallt land innan! Under mina tonår så lyssnade jag väldigt mycket på Refused och sedan International Noise Conspiracy. Sedan gillar jag även Little Dragon och José Gonzales väldigt mycket.

Vad exakt har förändrats sen SXSW (South By Southwest) förra året?

-Väldigt mycket har förändrats. Vi drömde alltid om att spela i andra länder och nu helt plötsligt fick vi den möjligheten och är på vår längsta turné någonsin. Vi lärde känna många från Storbritannien och fick oerhört mycket bra respons, något vi aldrig förväntade oss. Det är väldigt spännande! Vi är inne på andra turnéveckan nu och tar inte en paus förrän efter Coachella festivalen i april. Därefter kommer vi förmodligen ut och spela på festivaler under sommaren.

Ni ska spela på årets SXSW festival i år igen, hur känns det? Några speciella band ni ska se?

-Först och främst så är den festivalen fullkomligt kaotisk. Till exempel så kan det vara dåligt ljud och för lite tid för att åtgärda det. Det är hundratals andra band och många vi hoppas att vi kommer hinna se. I år ska vi göra nio spelningar på fyra dagar. Det är inte helt spikat än, men vi kanske ska göra ett NPR-showcase där Broken Social Scene ska spela, det ser jag verkligen fram emot. Jag älskar BSS!

Den kommande tiden är det konserter i Europa och USA som gäller och skillnaden från tiden då skivan släpps i de olika länderna är stor. Nu ska musikskrivande kombineras med ett fulltecknat schema.

Vad sysselsätter ni er med under tiden som ni är ute på vägarna?

-Vi ser en hel del på tv-serier. Allt ifrån Mad men, The Wire till Sunny in Philadelphia. Sedan försöker vi även lära oss skriva musik under tiden vi är på turné. Vi måste lära oss att vara ett turnerande band och skriva på vägen. Det är en läroprocess, ibland står vi under soundcheck och spelar låtar vi börjat fila på.

Ni har ju under en längre tid bott ihop och skrivit musik ihop, tröttnar ni aldrig på varandra?

-Om man jämför oss med andra band så är vi mer som en familj. Vår musik hade nog låtit annorlunda om vi inte umgicks så ofta.

Titeln på skivan Gorilla Manor var även det ni kallade ert hus som ni alla bodde ihop i Silverlake. Hur var det och bor ni fortfarande ihop?

-Tre av oss bor fortfarande ihop, två har skaffat egna lägenheter. Tiden i huset tillsammans var en väldigt speciell period då mycket hände runtomkring hela tiden. Vi har jobbat med den här skivan i tre år och i det huset så skrevs mycket av musiken. Vi gör all musik ihop. Till exempel så är det ingen som har en speciell roll i bandet utan om någon har en idé så går vi igenom den tillsammans och vi alla skriver låttexterna. Det är det som gör bandet på något sätt.

Ni har flera gånger blivit jämförda med band som Band Of Horses, Fleet Foxes, Arcade Fire med flera. Hur påverkar det er? Läser ni ofta det som skrivs om er?

-Vi försöker att inte läsa så mycket som skrivs om oss. Jag kan ha en viss förståelse för att vi jämförs med andra band. I dagsläget är det svårt att placera alla band som finns och att bli jämförd med dessa band är egentligen smickrande. Samtidigt gör vi vår egen grej och hoppas att folk inser det.

Det hoppas jag med. Avslutningsvis vill jag veta vilken skiva som Matt tycker är bäst för tillfället.

Teen Dream – Beach House . En skiva som är perfekt i bussen då man känner för att fly lite från varandra.

TEXT: Sara Shakarchi

TÄVLING:
Radarredaktionen har fått några ex av Local Natives debutskiva Gorilla Manor att lotta ut. Ett ex kan bli ditt om du svarar på följande fråga och mejlar ditt svar till Madeleine@radarzine.com.

Local Natives var en av förra årets största indiehajper. Men vilket band tror du kommer att bli det här årets motsvarighet? Gissa och spekulera.

LYCKA TILL.


En kommentar till “Local Natives: INTERVJU och TÄVLING”

  1. [...] Radars intervju med bandet här. Inga [...]

Skriv en kommentar